Julen, som var den högtiden man såg fram mest till som barn. Min mamma pyntade hela huset med tomtar och juldukar. Silvergran klädd i vackra kulor både gamla och nya.
Jag är inte traditionell och med varje år som vuxen har julen betytt mindre och mindre. Jag ställer fram några tomtar och vi har en vit plastgran. Barnen får så klart julklappar men vi äter ingen traditionell julmat.
Inte heller firar vi påsk eller midsommar.
Jag vet att vissa menar att man berövar barnen vackra minnen och traditioner men så tycker inte jag. Jag tycker att man ska mysa och tillvarata varandra varje dag.
Jag tror inte att högtider definierar vår lycka.
Som tur är så är jag gift med en otraditionell man som inte firar några högtider heller.
Jag tror på att varje familj skapar sin egen tradition eller sin egen icketradition. Vi väljer vårt sätt att leva och det finns egentligen inget rätt eller fel. Lyckan är individuell och jag väljer att tro att varje familj har sin egen kärlek och minnen som sammanflätar deras själar likt sidenband i en vacker sjal.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar