Jag läste att man i vissa kulturer har fest på begravningen. Detta för att man inte ska gråta över förlusten utan istället hylla livet som personen levat. Jag tycker att det är en jättefin och klok tanke även om jag förstår att det är svårt i vissa fall. Jag tror att det är mer genomförbart vid en äldre människas begravning än ett barn.
Men tanken är fin. Att hylla personens liv. Att hylla livet i sig för att livet är vackert och skört och sorgligt i ett. Att hylla alla de hjärtan som personen berört under sin livstid.
Det finns vissa som säger att om de kvarlevande sörjer den döde för mycket hindras den dödes själ från att kunna stiga vidare.
Vem vet..... Livet är i alla fall vackert i sin oberäkenlighet.
Fint skrivet min vän, tänk i Mexico där de har fest på gravarna varje år för att hylla de döda. Finns något vackert i det märkliga i det...
SvaraRaderaKramar
Ja jag håller med dig... det är så sant så sant! Man kan blanda sorg och skratt, tårar och solsken. Det är helt ok! Ut med sorgen och fyll på med ny energi. Vi har bara så konstigt sätt att resonera på egentligen... eller hur!! Du verkar vara en klok lady!!
SvaraRaderaKramen BeA